Dimridå

Tonåringen säger ganska imponerat att jag har gjort allt det där man inte får. Jag erkänner allt som har med att vara ung att göra. Jag är förstående. Jag har guldglitterögonskugga som funkar i nästan alla lägen. Jag skriver tonårsböcker. Men ändå ...

Tonåringen har klippkort på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Det är synd om honom, men massor av barn mår tusen gånger värre. Sist hann han till och med få med sig datorn innan vi rullade in på akuten, och satte sig för att skypa med Lovely Miss L.

Tonåringen till Lina "Gå och hämta te eller nåt. Stanna borta länge. Alltså du får stanna om du vill och så men det kommer att bli jobbigt. Lämna godiset."

Lina till Tonåringen "Det är lugnt, hämta mig när du är klar. Jag fattar faktiskt."

Han "Gör du ju inte. Du fattar ingenting."

Men jag gör det.

Vad tycker du är viktigt? Man kan inte skriva om och för tonåringar utan att veta vad ni tänker på.