"Men va fan, man kan ju inte barnsäkra kärleken!" sa Hanna på Morgonpasset. "Livet är att kärlek tar slut och människor dör." "Oj" sa Kodjo, allt apropå en ny studie om hur ungdomar mår av föräldrarnas skilsmässor.
När jag var 17 flyttade min mamma och pappa ihop igen, mest av nöden bedda.
Vi levde i motsatsen till armod men båda hade skiljt sig igen på varsin kant och då fick vi bo hos pappa.
Ganska länge tyckte jag att mamma och pappa kunde gifta om sig, med varandra.
Men sörjt deras skilsmässa hade jag aldrig gjort, var bara 3 när pappa drog.
Min ena syrra däremot var 13 när pappa skiljde sig för andra gången och för henne var det nog rätt tufft.
Önskar att jag hade facit på alla unga människors tankar runt det här. Eller eh, är det som med resten av livet, inga rätt och fel ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar