Anusblekning, va?

Stockholm, minns inte när jag var här sist.

För jag flydde. 5 veckor Gotland, Wisconsin, NY, Palma, Ikea.

Vad jag fann? Mig själv. Tricket är att stanna i sig själv tills man hittar svaren.

Kommer hem till huset, det jag skulle flytta till utan 23000 slags skit. Allt känns nytt.

Jag börjar om nu. Ingen verkar bo här, ungarna har nog flyttat hemifrån.

Nä, Mellan M får mig att skratta med sin nyrakade skalle och örhängen och fnissande frågor om anusblekning. Jag säger att han får göra det när han kan nå själv.

Humorn får mig att tänka att han helt klart är min.

Minnen, suddiga som gamla skuggor, får mig att le för att de inte kommer åt mig.

Det har blivit bra.