-Har du bloggat nåt om mig på länge morsan? frågar Tonåringen med det där leendet.
Han har vuxit ännu mer, varit ytterligare en sväng till Italien utan att mitt hjärta brast och blivit Most Improved Player på basketlägret WBSC och flexar mer än gärna sina muskler för mig, utan att jag ber. Så puttar han lite på mig i sidled, och kindpussar och bråttas istället för att sitta i knät, nu går det fan inte längre. Och så har han massor av lockar som inte låter sig tämjas. Men jag tar honom fortfarande på polisgrepp och då ligger han på golvet och fnittrar förtjust och ber om nåd. Och jag får gärna spela defence på honom i basket, trots min uselhet, för ingen vågar gå på honom som jag.
Just nu sitter han bredvid mig här i Wisconsin och tycker att allt är mitt fel.
Men nä, jag har inte bloggat om honom på länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar