Mamma och jag. Det var hos henne jag ville vara.
4.53 vaknade jag till min mosters röst i telefonen. "Hon har somnat nu."
Mamma fick cancer när jag var 20. En sällsynt form som likt ett spindelnät växte in i hennes huvud.
Jag försöker fortfarande förtränga allt jag minns.
Hänger kvar vid hur modig mamma var när de opererade hennes ansikte så det blev alldeles snett.
Mamma fortsatte gå på krogen ändå.
- "Fnitter, förlåt men du får mig att må illa" sa en kärring som aldrig lyckats lura i mamma
att hon var vän.
Vi hade det bra ändå, det hade vi. Sensommar bland ekarna på landet och den jättelika kräftmånen. 282 personen kom på mammas begravning.
Hennes ögon glittrade och män blev kära i henne.
Mamma. Så jävla nervös idag, som om hon ska dö igen.
KRAM
SvaraRadera