Låt den rätte komma in, P!

Livet är lite kärvt.
Ligger i sängen och låtsasbeställer hundvalpar med LillaH.
Liten loppa somnar.
Ljus är natten. Levande, evig?
Läser Ps Alltid Du.
P är Pernilla Alm.
Du i boken är ....?
Slaget står mellan två.
Ofta är det tydligt men inte hos P.
Det är bra. Mycket bra. Inte veta, inte ens ana. Bara önska.
Låta den rätte komma in.

Just nu, läser den som en thriller.
Tiden rusar fram, dundrar som sprängda trumhinnor, hjärtat slår i kapp med något annat, litet.
Är det jag som inte andas, eller Carro i boken?
Författarens hela själ ligger just där jag är.
Det är väldigt fint.

Ville bara berätta det för er.