- Mamma, skriver du aldrig längre?
- Melo, hjälper du aldrig till hemma längre?
Att det är morsors jobb att vara tråkiga gör dem inte ett dugg roliga.
Förhandlingarna återupptas:
- Om du viker tvätt varje dag och fixar köket efter dig kan jag skriva med den kvart eller halvtimme du ger mig. Du vet, vi har ett schema och du är nästan vuxen och bodde du i ett annat land skulle du kanske behöva bidra till familjens försörjning och blablabla.
- Jag har ett jobb. Två. Om du börjar gör jag det, avbröt Melo.
- Börja då, svarade jag. Börja du.
- När tänker du börja? frågade han. Skriva igen?
- I morgon sa jag, och gick på Teatergrillen.
Vinkade adjö till de små barnen som blivit stora.
För mammor är inte bara tråkiga.
Älskade Melo, du är Kung. Och HillisPillis, du är ett äkta hjärta.
Och hela tvättstugan är dammsugen, vikt (ja, ni fattar, alla säger så), ugnen skurad, köket blänker OCH:
- Datorn är nyladdad!
Tack barnen, tack, tack, tack. Vilken tur att ni är tonåringar och kommer att sova halva dan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar