Jag har övergivit mina ungar!

 Me and mitt alter ego Lucy in disguise/Lucy in the skies

Det är alldeles förfärligt men jag har övergivit mina barn.
Likt en vildsint hona gick jag bara ifrån dem.
Väntade inte på att de skulle trilla ur boet av bara farten.
Sparkade inte på dem ens nog så lite.

Så hög på skingrade di-dimmor och vuxenhormoner glömde jag till och med att säga adjö och puss alla små arga, glada, snälla, roliga, flirtiga, fräcka, livsfarliga, deppiga, överhajpade, hjälpsamma, förtvivlade, förvuxna, för unga, alldeles underbara älsklingsungar.

Men det var dags, och det var faktiskt ni som växte ifrån mig.
Nya Ungdomar.se är så snygg, precis som ni.

Bye bye alla UM-ungar.

Två år bloggade jag hos er och sa sa jag inte ens hejdå.

Det är nog så det ska vara!

Mina skidspår till solnedgång på isen.

Där de en gång gått, på stranden i Skagen, och jag med på mitt allra bästa påsklov.

Glitter.

Sanden stranden

och så ljuset. The end!