Det låg en
tiger på Johan Ernst Nilssons sovrumsgolv. Högst upp under takåsarna där jag var på lunch igår. Jag och 30-40 andra.
Natalie Schuterman var där, det kändes helt overkligt, nästan som om hon bara är en människa i Solsidan (Mickan i Solsidan köper BARA sina kläder där).
Johan däremot, världsberömd äventyrare gick omkring i sin randiga strumpfötter, log ett solbränt leende och lärde ut kloka saker från sina resor jorden runt.
Som att man inte ska bli osams med en kannibalhövding.
Så när kanninbalhövdingen i Nya Guinea hade ordnat bröllopsfest för Johan och hans ena dotter sa Johan att i klanen Sverige som han kommer ifrån, får man bara gifta sig med 5 kvinnor och hans kvot var redan fylld.
Införstått att det var en nödlögn. Johan har ingen tjej, hans förra räknade ut att han sovit 1600 nätter i tält i sitt liv. Och en gjorde enligt ryktet slut med honom när han stod 6000 meter upp på ett berg. Not so nice. För om det är något Johan gillar att göra så är det det omöjliga.
Allt är möjligt, säger han, det omöjliga tar bara längre tid.
Så om man har klättrat uppför det där berget vill man kanske inte bli dumpad just då, när man är on top of the world, i dubbel bemärkelse.
Varför kallar du det The
Last Great Expedition? frågade jag.
För att ingen har gjort det här förut, tagit sig från Nordpolen till Sydpolen för egen maskin, det är den största expeditionen nånsin, sa han. Så jag vågar vara lite kaxig.
Och för att jag vill åka hem och gifta mig sen.
Hade jag varit 17 el 27 el 37 hade jag nog blivit jättekär i Johan. Nu tyckte jag fin våning du har, tack för den goda lunchen från
Pontus, spännande äventyr, hejdå ha det så kul.
Istället gick Katerina Janouch och jag ut i vårsolen, pratade ungdomsboksskriv, var uppe på Vulkan Förlag där jag demonstrerade
plankan tills vi blev utslängda. Tittade på smink, valde ut klänningar åt varandra på H&M, köpte likadana schampon på Åhléns.
Väldigt väldigt spännande att göra tjejiga grejer, det har jag inte gjort sen jag var, eh tjej.
