- Men ni kan inte läsa Zlatanboken.

- Ni måste välja en riktig biografi. Inte Zlatanboken.

Det här är känsligt. Starboy har börjat gymnasiet, han gillar redan sin svenskafröken, jag gillar henne också eftersom jag gillar alla Starboy gillar.
Och bara så ni vet, hamnar han nånsin i fängelse kommer jag säga att han är oskyldig. 

Men iaf.
Zlatan är en av världens genom tiderna största atleter.
David Lagercrantz som har skrivit självbiografin är en höglitterär, bildad författare med finare pedigree inom den litterära världen än en avelshingst på Solvalla.

Och tekniskt sett är det väl inte en självbiografi eftersom DL fått göra orden till sina för att göra en bra bok av berättelserna.
Så går det ju till, spana bara in kontroversen med Bluffpiloten.
Utan ifrågasättanden runt struktur, ingen bok.

Och kanske kanske kanske var det bara det Fröken Svenska menade, att det skulle vara en riktig biografi min unge ska läsa.
Inte en självbiografi.

Annars blir jag fanimej sur.

Stridbar

- Vi ska läsa deckare i skolan. Jag måste ha med mig en bok, säger KungMelo och gör några armhävningar på köksgolvet.
Ljuvliga fjortis.
- Du kan få en e-bok av mig. Listan av Robert Kviby verkar supercool.
Sit-ups.
- Vi måste ha med oss en riktig bok.

Så här:
Jag är författare.
Jag skriver e-böcker direkt för Mix Förlag.
Jag klimatnojar och vet att vi drar skitmycket energi med våra datorer, men om vi ändå gör det kan vi lika gärna läsa böckerna där också.
Och jag HATAR bakåtsträvande för-att som i uttalanden om hur man alltid har gjort.

Mina ungarna går på världens bästa elitskola, det är galet icke-Jante att säga det och väldigt få förunnat med en skola där ALLA står bakom åtgärdstrappan vid bråk och stök.
Där alla ungar från årskurs 7 får egna små sexiga datorer.
Där skolk inte förekommer.

Jag veeeeet, ta de strider man behöver och allt det här.
Men e-böcker, anyone, känns det inte rätt 2013 att ungarna får läsa såna?
Tom 2010 om inte Sverige var så segt med det här.