Oiiii-känslan
när man har skickat iväg ett nytt ord: manuspresentationspaket som vi har
jobbat stenhårt på i ett halvår, till förläggare och agentänglarna Grand
Agency. När tajmingen och världshändelserna i Sverige är förfärligt,
förtvivlat, förbannat, fantastiskt rätt. Hög puls, lycka och tomheten, ja Bosse
Schön,
jag kände den också, som att föda det där barnet men så händer något och ett
läkarteam rusar iväg med det till en annan, alldeles klinisk sal för
granskning, utochinvändning, bedömning. Duger vårt barn? Såklart! Vår unge är
en varulv men so what. Varulvens testamente.
Och
juninatten, Visbynatten, inte går den att sova bort. Varför ens då? Det är nu
det händer.
Han, den, vi, de.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar