Första kyssen

Var Lucie idag, mitt litterära alter ego. Hon är tydligen rätt cool.
Stod på Birger Jarlsgatan, väntade på min gudmor som pep iväg en stund åt ena hållet, och på min Maria som kom från ett annat.

Då dök en skitsnygg kille upp och kramade om mig. Vi brukade hänga på Riche för tvåhundra år sedan. Så försvann han i en virvelvind och Maria dök upp med ett heligt bokmanus i kasse till mig.
Åh, ynnesten att få läsa hennes ord.
- Vad glad du ser ut, sa hon.
- Kom det fram en ursnygg kille till dig? frågade min gudmor. Jag såg honom backa när han fick syn på nån och gå tillbaka. Var det till dig?

Japp. För så här dagarna innan jul ska allting glittra och spraka. Som blinget på min arm som jag fick av gudmor. Tacktack och tack igen.
(Alter ego Lucie har alltid vackra smycken när hon ler mot världen.)

Som för Turk & Timotej, i vars fotspår jag har vandrat.
Just den 22 december möts de i boken om deras heta vinternatt.
Så jag har kikat på kaféet de hänger på i PK-huset, strosat på NK, över Stureplan.
Tittat in på 7-Eleven där de kysser varandra första gången. Kalla händer, varma tungor.

Skrivtips: Stjäl från andra böcker, det har jag sagt förut. Idag har jag köpt Shakespeares Othello för att jag bara vet att historien om svartsjuka och utanförskap ska bli till min i en bok.

Bara sol hos mig

Vägen till framgång.


Vad ska jag skriva?

Att agenterna blev lyckliga av alla mina skrivplaner?

Att de bjöd på god sallad från Bluberry och kramade mig så jag blev alldeles varm i hela kroppen och sa att de tror jättemycket på min romanserie om en svensk modeägarfamilj baserad på Shakespearedramer, de allra mest intrigiga?

Att det danska förlaget som läser Kär i kärleken just nu inte ville släppa den och tyckte att omslaget var så himla fint? Eller om det var det norska?

Att de vill att jag ska skriva fort och mycket hela tiden?

Att de vill läsa boken om Turk&Timotej jättesnart, så fort vi bara har skrivit färdigt?

Att det hände något fint igår som egentligen inte spelar någon roll för att det inte betyder något för någon annan än mig, jag som blev så himla glad? (Var det där ens en mening?)

Att jag fick mejl från en 23-årig cool tjej som är rockartist i LA och presenterar sig som det och ballare, modigare, starkare kan det inte bli?

Att jag gillar Alexandra Hummingsons musik och vi ska ses?
Att hon komponerar musiken till Crown Princess- the musical?

Att vi sågs på bloggreleasen för Sanningen om Alice och att jag har bestämt mig för att lära känna två nya människor så fort jag går ut?

Att det doftade vår i luften igår?

Att det inte gör nåt att det är iskallt?

The Queen of hardrock