Äkta författarungar - så här ser de ut!

- Mamma, skriver du aldrig längre?
- Melo, hjälper du aldrig till hemma längre?

Att det är morsors jobb att vara tråkiga gör dem inte ett dugg roliga.

Förhandlingarna återupptas:
- Om du viker tvätt varje dag och fixar köket efter dig kan jag skriva med den kvart eller halvtimme du ger mig. Du vet, vi har ett schema och du är nästan vuxen och bodde du i ett annat land skulle du kanske behöva bidra till familjens försörjning och blablabla.
- Jag har ett jobb. Två. Om du börjar gör jag det, avbröt Melo.
- Börja då, svarade jag. Börja du.
- När tänker du börja? frågade han. Skriva igen?
- I morgon sa jag, och gick på Teatergrillen.
Vinkade adjö till de små barnen som blivit stora.
För mammor är inte bara tråkiga.

Älskade Melo, du är Kung. Och HillisPillis, du är ett äkta hjärta.
Och hela tvättstugan är dammsugen, vikt (ja, ni fattar, alla säger så), ugnen skurad, köket blänker OCH:
- Datorn är nyladdad!

Tack barnen, tack, tack, tack. Vilken tur att ni är tonåringar och kommer att sova halva dan.

Sämre grannsämja, eller bättre?

Grannhäxan förvandlades till god fe, när hon tvingades till att le.
Jag är en radhusmara med fjäder i hatten, rullar runt bland alla skratten.
Vad vi båda vann är slut på trams.
Nu ska väl alla bara vara sams.
Visst?

Ok, jag erkänner, jag spelade inte helt rent.
Med list kokade jag brygd när det började bli för sent.
Låtsad martyri och storm på känslor som var äkta.
Ville fegt helst fly och inte fäkta.

Men eftersom det inte är slut förrän allt som det ska, eller hur de nu sa -
med ett fint nymålat plank mellan oss slipper ni se
- att min gloria hamnat lätt på sne.

Jaja, kom sommar, kom.

Kvinnan på tre trappor

Borta är borta och kvitt är kvitt. 
Ditt är ditt och inte mitt. 
Dina försök är inte mina. 
Mina misslyckanden …  ändå lite dina? 
Vad fan kan vi inte dela för? 

En stökig karaktär tränger sig på. 
Hon bor i ett hus vi skriver om, U och jag, men hon är satan så jobbig om natten.
Skriker ut svordomar i morgonen. Rakt ut genom fönstret, bara så där. 

Men jag vet inte hur gammal hon är, jag vet ingenting om henne. Mer än att hon bor på tre trappor. 

Detta är ett experiment, jag ska lära känna henne så här. Låta henne skriva så fort hon bråkar i min hjärna. 

Freedom's just another word for nothing left to lose ;)

"I asked for a whiskey on the rocks, but this is ridiculous" lär nån gubbe i baren på Titanic ha sagt precis som de krockade med isberget. Och jag, jag visste att det alltid skulle finnas en perfekt dag och plats för Bottom of the ocean. "It was real, it was right, but it burnt too hot to survive." Du, gråt inte, du har aldrig gjort mig illa och den här gången vill jag vara självisk och inte förspilla mer tid på den där skitångesten vi har delat. Det blev inget vi den här gången, men det visste vi ju ändå alltid och vi ses nog i nästa liv Fast då kan vi väl låta bli att inte ligga. Jävlar vad jag har älskat dig.

Perfect Storm 

#mixutmaning #efterstormen

Tävling: skriv det sista sms:et efter en härdsmälta i Oskarshamn.

Brev från barn av vår stad

Ok, då mejlar vi väl Sten Nordin i Stadshuset och säger att vi inte vill ha nya Slussen. Jag vill iaf ha det Le Corbusier kallade ett modernt mästerverk: Gamla Slussen. Hej Sten Nordin, snälla bygg inte så fult.

Avsändare Barn av vår stad.

E-post: sten.nordin@stockholm.se

Stoppa vansinnet! Rädda Slussen!

www.youtube.com

Dystopin "Nya Slussen" visualiserad. Rädda Slussen - rädda Stockholm! Maila sten.nordin@stockholm.se #slussen #stockholm #norrmalmsförödelsen #nyaslussen #kl...

Det visste ni inte ...

MIN PAPPA!!!

Foto Wictor Forss

Waterscapes - En dold verklighet

I Wictor Forss andra utställning på Lydmar Hotel visas Waterscapes ­– unika bilder skapade av en blandning av havsbotten och vad som reflekteras av en yta som hela tiden skiftar och förvrängs av vattnets rörelser och solljusets brytningar. Öga och hjärna hinner bara registrera en rörlig, glittrig yta medan kameran under en bråkdel av en sekund fryser former, rörelser och ljus till ett Waterscape.   

Var: Lydmar Hotel, Södra Blasieholmshamnen 2, Stockholm från 6 februari, tjoho!

Lite-mycket-nu-lista

1) Provsmaka vårens nya glassar eftersom jag alltid påstår att seriösa författare måste veta vilken sort varenda karaktär väljer från årets nya glasskarta.

2) Fundera på om det är bra eller dåligt att låta Svensk Damtidning fota mig i Sveriges mest använda kimono på Hasseludden.

3) Välja klänning till Arkitektgalan. Hitta den som är mest jag eftersom jag inte har det senaste, snyggaste, rättaste och dessutom kanske kommer springande med en gosedjurshund under armen från handbollslämning.

4) Inte glömma Lydmar Hotel och pappas fotovernissage på torsdag. Äta middag med familjen.

Tänker inte säga nåt om boken jag skriver, tentaläsningen, grupparbetet, skottningen, de usla skidspåren och att jag har 18:e reservplats på yogan idag.

Foto Wictor Forss